tisdag 28 maj 2013

Blattesvenskan - en oslipad diamant eller en 'blatte-varning?'

Oslipad är den ju. Blattesvenskan alltså. Den är hård, robust och ganska trubbig (men ändå spetstig på något sätt), precis som en oslipad diamant. Men vem är det som talar med denna sociolekt egentligen? Ett kort svar som oftast är för kort är blattara. Alltså unga medborgare med invandrarbakgrund. Men denna sociolekt stannar inte där. Den omsluter mer än bara individer med svart hår och bruna ögon. Den finns i stan liksom i förorterna och det finns inga krav att uppfylla för att kunna tala med denna sociolekt.

Attityden till blattesvenskan är inte den bästa direkt. Många ser den som en 'blatte-varning' vid t.ex. jobb intervjuer och ansökanden om lån. Den kan framkalla fördomar hos intervjuaren eller åhöraren som leder till att individen blir orättvist behandlad och stämplad. Stämplad. Det är vad man blir när man talar blattesvenska. En ful orättvist stämpel mitt på pannan. En stämpel som säger "hej! Jag är kriminell och inkompetent och jag dyrkar Allah."

Men trots alla fördomar och rasistiska åsikter som omringar denna sociolekt, har den ändå en god roll i samhället. Dessa människor som talar blattesvenska känner någon form av koherens. Någon stans i havet av blonda huvuden och fördomsfulla sinnen har de ändå sin plats. Ingen kan ta ifrån dem deras sätt att kommunicera, deras sätt att uttrycka sig, deras blattesvenska.